Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen.

Individuell lönesättning är idag det dominerande lönesystemet både inom privat och offentlig sektor. Trots det är dess effekt relativt outforskad. En allmän föreställning är att det är ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesättning fungerar som motivation för individen, om motivationen påverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet färgas av jämställdhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom från en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att även andra faktorer i arbetet motiverar och ibland är viktigare.

Det har under den senaste tiden varit debatt kring den individuella lönens nytta. Bör individer bedömas isolerat när de är en del av något större och blir de motiverade att prestera mer av individuell lönesättning? Syftet med denna uppsats var att undersöka tillvägagångssättet vid individuell lönesättning, på Vägverket, Region Norr. Vi ville även utreda om individuell lönesättning är motivationsskapande. Undersökningen utfördes genom personliga intervjuer med avdelningscheferna samt enkäter till samtliga medarbetare.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation.

Individuell lönesättning är ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rättvisa är en förutsättning individuell lönesättning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rättvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesättningen är och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesättning, samt om och i så fall hur denna diskrepans påverkar upplevd rättvisa i samband med individuell lönesättning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkät vilken innehöll frågor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerättvisa mättes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmässig, mellanmänsklig och informativ.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lärare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande. Uppsatsen fokuserar på lärandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer där fem olika lärare från grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn på individuell utvecklingsplan utifrån sin verklighet i skolan. Då individuell utvecklingsplan är i ett startskede utgår undersökningen från nyckelord som vi funnit i Allmänna råd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lärande så att denne når målen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande.

Vårt arbete handlar om individuell läs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat på är om de intervjuvade lärarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan läsa och skriva när de börjar skolan så att en individuell utveckling sker inom läs- och skrivinlärningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom läs- och skrivinlärning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling..

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inom äldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt på verktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genom hur verktyget används av informanterna..

Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades.

Individuell lönesättning har tillämpats i drygt 20 år inom staten i Sverige. En förklaring till övergången är att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anställdas motivation. En studie från staten visade att anställda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem ställer ändrade krav på chefer, denna studie syftade till att uppmärksamma utmaningar med individuell lönesättning på statliga myndigheter utifrån lönesättande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsställande, bedömning kunde försvåras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgång om hur ärlig det var tillåtet att vara vid återkoppling.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesättning påverkade lärare och förskollärares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig från varandra. Slutligen var syftet också att jämföra lärarna och förskollärarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie på ett rektorsområde I Östergötland. På rektorsområdet utförde jag en intervju av rektorn, som också var lönesättare, för att få veta hur lönesystemet såg ut samt hur väl det fungerade ur hennes synvinkel.